Den första snön för i år har kommit, det är mörkt ute och kvällarna och vintern kommer närmare och närmare. Jag tänder tusentals ljus här hemma, kryper ihop under en filt om kvällarna och kollar på massvis med filmer. Glada filmer, sorgsna filmer, barnfilmer, allt - som inte är verkligt.
Det är så mycket lättare att leva om jag får spendera min tid i filmerna, i musiken, på fyllan, med vänner, med ovänner. Bara jag inte är ensam Det är så mycket lättare att finnas om jag bara får drömma mig bort.
Jag tillbringar all min ensamma tid i fantastin, men jag vet, precis som Melissa horn sjunger, att den får man inte leva i. Om jag bara kunde, om jag bara fick, för en enda dag leva i fantasin. Om jag bara fick ett enda dygn, en enda dag till, en enda minut, en enda sekund. Jag skulle stryka dig på kinden, krama om dig och bara gråta mot din axel.
Jag skulle berätta hur mycket jag saknar dig, hur mycket hjärtat värker och hur tom jag är utan dig. Hur den där biten i mitt hjärta aldrig någonsin kommer att fyllas igen. Men framförallt skulle jag berätta vilken bra vän du är, hur mycket jag älskar dig och hur mycket du betyder för mig.
Tiden går, årstiderna förändras och jag vet, jag vet, att sommaren kommer igen. Att det kommer bättre tider, gladare tider och att jag kommer fortsätta skratta, leva och andas. Men aldrig någonsin på samma sätt som det var när du fanns.
För jämt, när allting är sådär glatt och lyckligt, så kollar jag mig runtomkring och bara önskar att du hade fått varit med. Att du hade fått se, att du har fått upplevt, samma saker som mig.
Det blir aldrig samma sak, någonsin igen. Jag saknar dig så att jag går av vissa dagar, du allra bästa vän.
Det är så mycket lättare att leva om jag får spendera min tid i filmerna, i musiken, på fyllan, med vänner, med ovänner. Bara jag inte är ensam Det är så mycket lättare att finnas om jag bara får drömma mig bort.
Jag tillbringar all min ensamma tid i fantastin, men jag vet, precis som Melissa horn sjunger, att den får man inte leva i. Om jag bara kunde, om jag bara fick, för en enda dag leva i fantasin. Om jag bara fick ett enda dygn, en enda dag till, en enda minut, en enda sekund. Jag skulle stryka dig på kinden, krama om dig och bara gråta mot din axel.
Jag skulle berätta hur mycket jag saknar dig, hur mycket hjärtat värker och hur tom jag är utan dig. Hur den där biten i mitt hjärta aldrig någonsin kommer att fyllas igen. Men framförallt skulle jag berätta vilken bra vän du är, hur mycket jag älskar dig och hur mycket du betyder för mig.
Tiden går, årstiderna förändras och jag vet, jag vet, att sommaren kommer igen. Att det kommer bättre tider, gladare tider och att jag kommer fortsätta skratta, leva och andas. Men aldrig någonsin på samma sätt som det var när du fanns.
För jämt, när allting är sådär glatt och lyckligt, så kollar jag mig runtomkring och bara önskar att du hade fått varit med. Att du hade fått se, att du har fått upplevt, samma saker som mig.
Det blir aldrig samma sak, någonsin igen. Jag saknar dig så att jag går av vissa dagar, du allra bästa vän.